Tårar..

Gråter pga ilskan till mig själv.
Att jag aldrig kan göra rätt, inte välja rätt..
Jag gråter för att jag hatar mig själv.

Allt jag och Veronica hade, kommer jag aldrig få med någon annan. Aldrig.
Varför kan jag inte bara bestämma mig?

Det gör ont i hela mig, tanken på att behöva välja..
Jag är matt, ont i huvudet och i själen.
Jag mår dåligt av allt det här.

I'm falling apart, iäm falling apart..

Är livet aldrig lätt?
Måste man alltid bestämma själv?
Gör man någon gång rätt?

Är man i ett förhållande, det tar slut.
Är det bra eller dåligt? Det bror på.
Gör man rätt eller fel? Fel. Alltid fel, någon blir alltid sårad.


Jag vet inte vad jag vill mer än att krypa och gömma mig under täcket, aldrig mer behöva tänka på känslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0