Pinkshadow

Jag kommer ihåg allt, allt vi sagt.
Allt vi låvade varann.
Det gör ont, att komma ihåg..

All kärlek vi hade..
Hur fan kunde det bara ta slut?
Vad fan gjorde jag så för?


Hellre ledsen med dig, än glad utan dig..

Med sönderskurna armar och regn i ögonen är jag åter mitt gamla jag..

Allt är kaos.
Känner hur ångesten river i mitt bröst.
Jag orkar inte leva såhär.
Inte igen.

Jag kan knappt andas, det är svårt.
Det är någonting inom mig som förstör.
Någonting som inte vill att jag ska få må bra.

Varför gör du såhär?
Vill du bara att jag ska ta dig tillbaka eller försöker du verkligen gå vidare?
Jag vet inte.

Tanken på dig med henne, eller med någon öht får mig att må illa, känner hur magen vänder sig..
Jag klarar det inte, kommer inte kunna leva med dig som vän.
Inte om du har någon annan..

Jag vill att du ska må bra, må bra med mig.
Du kan ta hand om mig, du vet hur jag fungerar.
Just nu skulle jag behöva dig...

Jag darrar, min kropp fungerar inte som den ska.
Den kan bara tänka kaos, KAOS!
Jag vet inte vad jag ska göra.

Skära, mh.. Det är nog det enda som hjälper.
Jag vågar inte be om hjälp, vill inte vara till besvär.

Du säger att det är okej, men jag kan inte tro dig, nej.
Jag är jobbig och krävande.
Du orkar inte länge till.


Förlåt..

Gråter pga ilskan till mig själv.
Att jag aldrig kan göra rätt, inte välja rätt..
Jag gråter för att jag hatar mig själv.

Allt jag och Veronica hade, kommer jag aldrig få med någon annan. Aldrig.
Varför kan jag inte bara bestämma mig?

Det gör ont i hela mig, tanken på att behöva välja..
Jag är matt, ont i huvudet och i själen.
Jag mår dåligt av allt det här.

I'm falling apart, iäm falling apart..

Är livet aldrig lätt?
Måste man alltid bestämma själv?
Gör man någon gång rätt?

Är man i ett förhållande, det tar slut.
Är det bra eller dåligt? Det bror på.
Gör man rätt eller fel? Fel. Alltid fel, någon blir alltid sårad.


Jag vet inte vad jag vill mer än att krypa och gömma mig under täcket, aldrig mer behöva tänka på känslor.

Suttit och läst http://anxietycore.blogg.se/ och allt hon skriver.. All ångest och grejer..
Jag kunde fan inte ens lyckas med att må dåligt?!

Jag skar mig inte ordentligt, inte gapande, öppna sår som blodet forsade ur.
Nej för fan, jag rispade bara lite lätt.
För helvete, jag är arg. Arg på mig själv.

Jag vill fan skära mig nu, bara för att bevisa för mig själv att jag också kan!
Att jag kan vara lika duktig, skära lika djupt..
Nej, jag vill hänga mig, känner nästan snaran runt min hals.
Hur jag får svårt att andas.

"Det är så det ska vara, det är så jag vill ha det nu.."

KENT! Ska lyssna på kent nu, kanske lugnar det mig, kanske hetsar det mig..
Vad vet jag?

Mirtazapin, hur många kan man ta utan att dö?
Jag vill bara somna in, kanske ett litet rus. Liten tripp till andra sidan..


FUCK! Kan inte ens skriva ordentligt längre, varför kan jag inte bara göra det?!!?!?


Svårt att andas...